Samuel Hahnemann, den tyske läkaren som är känd för att ha grundat homeopatin, började utveckla denna läkemetod i slutet av 1700-talet. Han publicerade sin första artikel om homeopati 1796 och hans mest kända verk, ”Organon der Heilkunst” (Organon av läkekonsten), kom ut första gången 1810. Det är i detta verk som han utförligt beskriver de grundläggande principerna för homeopati. Så man kan säga att homeopatin som en formaliserad läkemetod började ta form mellan 1796 och 1810.
Sedan dess har homeopatin spridit sig till många länder i världen. Med 200 års erfarenhet grundar den sig inte bara på teori, utan också på erfarenheten av att ha behandlat miljontals sjuka människor.
Homeopati används för både akuta och kroniska besvär och har använts för att behandla de flesta typer av sjukdomar som finns i vår värld. Dock finns det i olika länder olika restriktioner för vilka sjukdomar homeopater får behandla.
Genom tiderna har homeopati också haft stor framgång med behandling av epidemiska sjukdomar.
I vissa länder används homeopati enbart av läkare, medan det i andra länder finns både homeopatiska läkare och professionella homeopater utan skolmedicinsk läkarbakgrund.