Homeopatiforskning har lägre rapporteringsbias än konventionell medicinsk forskning

Nivåerna av rapporteringsbias, vilket kan leda till överestimering av fördelar med behandlingar, är lägre i homeopatiforskning än i konventionell medicinsk forskning.

En studie i BMJ Evidence-Based Medicine1 publicerad i mars 2022 belyser ett välkänt problem som påverkar alla områden inom medicinsk forskning, känt som ”rapporteringsbias”, vilket kan snedvrida den samlade evidensen om hur effektiv en medicinsk behandling är, vanligtvis genom att överestimera fördelarna.

Medierapporter baserade på denna studie, som påstår att fördelarna med homeopati har ”kraftigt överestimerats”, nämner inte författarnas egna påstående att rapporteringsbias inte är ”en företeelse som är begränsad till homeopati” – den förekommer inom alla områden av klinisk forskning.

Men genom att välja att fokusera enbart på om detta problem påverkar homeopatiens evidensbas har denna nya studie gett viktiga nya insikter som visar att homeopatiforskningssektorn verkar prestera bättre än konventionell medicin när det gäller vetenskapliga och etiska standarder, med lägre nivåer av rapporteringsbias.

Viktiga exempel på rapporteringsbias inkluderar ”publiceringsbias”, dvs. att inte alla studier publiceras, där positiva studier är mer benägna att publiceras än negativa studier. En annan bias är att ändra ”primär resultat”, dvs. vilken symptom/mätning (av flera som övervakas under en studie) som bör betraktas som det huvudsakliga ”resultatet” för att avgöra om det testade läkemedlet är effektivt eller inte.

Författarna påpekar att ”icke-publicering av resultat från kliniska prövningar och selektiv rapportering av resultat… är inte en företeelse som är begränsad till homeopati”, ändå misslyckades de med att ge tillräcklig kontext för sina resultat genom att göra några direkta jämförelser med andra områden av klinisk forskning.

Enligt tidigare studier publicerade i BMJ som tittade på rapporteringsbias inom alla medicinska områden:

Hälften av alla registrerade kliniska prövningar2 inom konventionell medicin underlåter att rapportera sina resultat inom en 12-månadersperiod, medan 62% av alla registrerade homeopatiska prövningar når publicering.

Olikheter i rapportering av primärt resultat3 förekommer i 43% av konventionella medicinska studier, medan detta förekommer endast i 25% av publicerade homeopatiska prövningar.

Arbetet av Dr. Robert Mathie, en forskare som är ansluten till HRI, erkändes för att ge ”banbrytande systematiska översikter”4,5 av prövningar som bedömer effekterna av homeopatisk behandling, används som utgångspunkt för BMJ:s analys. Den potentiella påverkan av oregistrerade/ounna resultat på uppskattningar av behandlingseffekter är väl känd,6 men för homeopati kan enligt Gartlehner et al påverkan vara minimal eller helt frånvarande: ”skillnaden i effektstorlek mellan registrerade och oregistrerade studier nådde inte statistisk signifikans”.

Det är därför förvånande att se författarna hävda att Dr. Mathies banbrytande metaanalyser ”kan kraftigt överestimera den verkliga behandlingseffekten av homeopatiska läkemedel och behöver tolkas försiktigt”. Som tur är kvalificerade de sina resultat med ordet ”kan”, eftersom en noggrann granskning av deras studie visar att detta påstående inte stöds av deras data.

Dr. Mathies översikter7, som ger den mest rigorösa sammanfattningen av klinisk prövningsbevis i homeopati hittills, förblir intakta: slutsatser om storleken på de positiva effekterna av homeopatisk behandling baserades endast på högkvalitativa studier med låg risk för bias. Eftersom de flesta av de oregistrerade prövningarna har hög risk för bias skulle de inte ha påverkat slutsatserna i dessa översikter.

Även om det tydligt har gjorts försök att använda denna nya studie för att underminera evidensbasen i homeopati, påstå att det finns ”dålig forskningspraxis”,8 så är sådana påståenden helt ogrundade.

Som Dr. Alexander Tournier, verkställande direktör för HRI, förklarar: ”Rapporteringsbias är ett välkänt problem inom alla områden av medicinsk forskning, så det är inte förvånande att det förekommer inom homeopatiforskningen. Den mest intressanta upptäckten från denna nya studie, publicerad i ’BMJ Evidence Based Medicine’, är att vi nu vet att homeopati presterar bättre än konventionell medicin i detta avseende, med lägre nivåer av rapporteringsbias.”

HRI åtar sig att främja och stödja den högsta kvaliteten på forskning: vi stöder därför alla ansträngningar som görs för att minska rapporteringsbias inom klinisk forskning för att mer noggrant informera om val av hälso- och sjukvård. Under tiden är det trösterikt för patienter, beslutsfattare och forskare att nu veta att, i motsats till författarnas påståenden, behöver evidensbasen för homeopati inte tolkas mer ”försiktigt” än annan vetenskaplig evidens.

Referenser:

  1. Gartlehner G et al. Assessing the magnitude of reporting bias in trials of homeopathy: a cross-sectional study and meta-analysis. BMJ Evidence-Based Medicine, 2022; eFirst
  2. Goldacre B et al. Compliance with requirement to report results on the EU Clinical Trials Register: cohort study and web resource. BMJ, 2018;362:k3218
  3. Shah K et al. Outcome reporting bias in Cochrane systematic reviews: a cross-sectional analysis. BMJ Open, 2020;16;10:e032497.
  4. Mathie RT et al. Randomised placebo-controlled trials of individualised homeopathic treatment: systematic review and meta-analysis. Systematic Reviews, 2014; 3: 142
  5. Mathie RT et al. Randomised, double-blind, placebo-controlled trials of non-individualised homeopathic treatment: systematic review and meta-analysis. Systematic Reviews,2017; 6(1):63
  6. All Trials: Why this matters
  7. HRI Clinical trials overview
  8. BMJ Newsroom
Rulla till toppen